I J.R.R Tolkiens Sagan om Ringen-trilogi, så förekommer det något som kallas Palantirer. Det är ett antal kristallkulor. När man tittar i en av dessa kan man få en vision av vad som händer där någon av de andra Palantirerna finns. Dock är denna bild väldigt liten, och känslig för feltolkningar. Tolkien själv var orolig för de på hans tid nya medierna, och menade att de bara gav brottstycken, och inte hela bilder av en viss företeelse. Det var detta han ville skildra med Palantirerna. Vid flera tillfällen används de och användaren får en helt korrekt vision, men som är fragmentarisk och bara visar en liten del av verkligheten. Därför drar betraktaren felaktiga slutsatser av visionen.
Just nu går det, för att fortsätta liknelserna, en serie som heter Flash Forward. Grundidén är väldigt enkelt: Under c.a 2 minuter så drabbas hela jordens befolkning av en blackout, och under den tiden så får alla visioner av vart de är och vad de gör om exakt 6 månader. Problemet är att dessa visioner är svårtolkade, och många drar långtgående slutsatser av något de sett, samtidigt som de inte har hela bilden.
Och för er som väntat, nu kommer kopplingen till den här bloggens ämne: Idag har vi som lärare, och alla studenter, tillgång till världens största informationsbank i form av Internet. Vi har google, wikipedia, youtube, diverse diskussionsforum och en uppsjö med webbsidor som beskriver olika saker. Möjligheterna att förkovra sig i något är enorma. Detta ser jag som en stor tillgång och något som bör utnyttjas.
Dock kan jag också se en risk. Istället för att sätta oss ner och försöka bilda oss en helhetsuppfattning och förståelse, så är det alltför lätt att bara försöka hitta ett direkt svar på det vi vill kunna just nu. Vi vill ha ett Ja eller ett Nej, men vi tar oss inte längre tiden att ta reda på varför det är ett Ja eller ett Nej, eller vilka faktorer som ligger bakom detta.
Jag har själv varit med om tillfällen då studenter kommer och frågar om något de läst på internet. Det som de läst eller sätt stämmer också med den bild jag har av ämnet, men deras slutsatser, deras tolkning av det kan ibland ligga långt ifrån vad man normalt menar inom ämnet. Man kan se att "så här ska jag göra", men man ser inte varför man ska göra på ett visst sätt.
Så, är Internet och alla dess tillgångar vår tids Palantirer? Vi kan se saker på stora avstånd, men det vi ser är fragmenterat och vi måste akta oss noga för att dra slutsatser av det.
Jag tror att det mycket väl kan vara så, och där kommer vår roll som pedagoger in. Vi måste uppmuntra våra studenter att söka kunskap, men på ett sådant sätt att de inte bara presenterar ett "jag såg att det ska vara så här", utan att de söker sig djupare och längre bortom de snabba, enkla svar som är så lätta att hitta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar