Visar inlägg med etikett Egen-reflektion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Egen-reflektion. Visa alla inlägg

söndag 4 juli 2010

Reflektioner från den gångna terminen: Curling eller inte?

Så, igår gick jag på semester efter ytterligare en vårtermin och därmed också ett avslutat läsår. Nu senaste veckan försökte jag fundera på vad som varit de viktiga frågorna under terminens gång, vad skulle jag vilja ta tag i mer. I de kommande inläggen tänkte jag ta upp ett par av dessa. Först ut på listan är frågan om hur mycket vi agerar som curling-lärare.

Det jag funderar på är hur mycket vi ska hålla studenterna i handen genom utbildningen. Ett vanligt återkommande problem t.ex är att studenter frågar efter information som redan står i dokument upplagda på kurs-info-sidan på internet. Det finns då två diken att hamna i: Det ena är att ha inställningen att "det står redan där och där, hittar studenterna det inte, så får dom skylla sig själv", och den andra är att helt och hållet ta på sig det själv enligt principen att "om det är någon som inte hittar det, så har jag misslyckats med min informations-spridning".

Som vanligt finns sanningen som en flytande gråskala nånstans däremellan. Däremot så finns det två punkter som jag tycker är viktiga i sammanhanget:

  • Om vi hela tiden viker oss dubbla för att försäkra oss om att studenterna får reda på allt och förstår allt, så fråntar vi också deras ansvar att ta reda på saker själv. Likväl som att lära sig en viss kurs ämne, så innebär högskolestudier också att man utvecklas i sitt eget lärande överlag. Förhoppningsvis blir man en mer ansvarstagande människa som kan ta reda på saker på egen hand. Om vi hela tiden skickar signalerna att dom inte behöver det, så har de inte heller något incitament att utvecklas på den punkten.
  • Den andra punkten är än mer praktisk, och det är tidsåtgången (och i viss mån energi-åtgången). Det tar tid om jag som lärare måste försäkra mig om att varenda student förstått vad som avses. Visst, i vissa fall uttrycker man sig otydligt i ett dokument, och då kan det behövas förtydligas, men jag får vid varje kurstillfälle stora mängder mejl jag sluppit besvara om studenterna faktiskt läst på kurshemsidan. Dessa mejl och undringar tar tid och energi från andra saker jag kunnat göra, som t.ex att utveckla kursen rent pedagogiskt.
Utifrån det känner jag mer och mer att jag åtminstone bör dra ner på min "hjälpsamhet". Detta är inte av elakhet, utan för att kunna lägga ner mer tid och energi på områden och frågor där det faktiskt behövs

söndag 13 juni 2010

Kan man få det man vill ha?

För ett tag sedan satt jag och rättade de skriftliga inlämningarna i en kurs tillsammans med en kollega. Vi hamnade då i ett litet delikat dilemma. Många av uppgifterna såg nämligen inte ut så som vi tänkt oss, utan studenterna hade missat vissa saker, fokuserade på lite fel saker osv. Frågan var då vad vi skulle kunna göra för att förhindra detta i framtiden. Problemet som jag ser det är att det ligger en liten motsättning här.

Å ena sidan vill vi att studenterna ska tänka själva och inte följa en mall slaviskt, å andra sidan har vi ofta krav på hur den skriftliga uppgiften ska se ut (mer eller mindre uttalat). Till exempel så uttryckte min kollega en viss skepticism mot att publicera t.ex vilka rubriker som ska vara med eller en exempel-uppgift, just för att vi då får in ett antal kopior.

Kanske det är så att vi måste välja här: Antingen specificerar vi väldigt tydligt, och ger ut exempel-uppgifter osv, och får exakt det vi vill ha, ELLER så ger vi inte den här tydliga kartan, utan låter istället studenten arbeta efter eget huvud och tycke.. och då kan vi inte heller vänta oss att studenterna är tankeläsare och gör så som vi tänkt oss.

tisdag 20 oktober 2009

Ett par sekunders livsvisdom från Robbie Williams

Ikväll var jag på konsert med Robbie Williams (mer eller mindre, det var en konsert som direktsändes till ett antal biografer runtomkring i Europa).

Med på konserten fanns det med ett antal låtar från Robbies kommande skiva, som släpps senare i höst. Någonstans mitt i konserten så beklagar han sig lite över detta. Han berättar då att han föredrar låtar som publiken kan och sjunger med i, för att han föredrar när det blir interaktivitet mellan honom och publiken.

På ett sätt kan det tyckas vara en självklarhet, men det var ändå en liten påminnelse. När inte ens en superartist som Robbie Williams ägnar sig åt envägskommunikation (man kan argumentera för att det är på grund av att han inte gör det som han har blivit en sån stor artist), så varför skulle vi göra det i föreläsnings- och undervisnings-situationer?

måndag 8 juni 2009

Ödjmukhet

Idag började så kursen på riktigt (även om jag tjuvstartat lite och läst delar av kurslitteraturen redan). Det trevliga med det är att det börjat bli lite mer verksamhet på kursens diskussionsforum.
Det tog inte lång tid innan Palestinakonflikten togs upp. Det visade sig då också att det finns deltagare i kursen som av olika anledning har kopplingar till konflikten (eller åtminstone är insatta i den). När jag såg det kände jag mig genast väldigt ödmjuk. Vad kan jag tillföra till en diskussion i detta ämne i en känslig fråga som denna?

Så, ur ett perspektiv känns det lättast att hålla en tillbakalutad position och bara ta del av de andras diskussioner på avstånd. Låt de som kan saker om det här prata om det! Men, det innbär också att jag inte gör vad jag kan för att förbättra mitt och mina kurskamraters lärande. Frågan är då vad jag kan göra? Jag kan kanske börja med att lyssna, och sen fråga. Kanske komma med dumma frågor eller kommentarer, men vad gör det? Mina dumma frågor kanske kan skapa funderingar hos andra, så att de ser på ämnet på ett lite annat sätt än tidigare.

Jag kanske inte ska vara ödmjuk, utan nyfiken. Inte bara för min skull, utan även för de som jag hoppas kan stilla min nyfikenhet.

lördag 23 maj 2009

Ansvar för lärande

Ett klassiskt påstående av lärande och undervisning är att vi alla har olika lärstilar. En del lär sig linjärt genom skriven text och andra i bilder, en del är väldigt konkreta och andra är väldigt abstrakta osv. Som lärare får man ofta höra från studenter att kurser och föreläsningar ska anpassas så att de passar alla typer av lärstilar.

Nu i samband med att jag helt plötsligt går en kurs själv så började jag reflektera över hur jag ser på det utifrån jag-som-student-perspektiv. Det som gör den här kursen lite speciell för mig är att den dels är inom ett helt nytt område för mig, och dels att det är en typ av kurs jag är förhållandevis ovan vid. Det är ganska massiva textmassor som ska behandlas och läsas in.

Jag tror inte den formen passar mig så bra om jag ska vara ärlig.

Så, vem bär, enligt mig, ansvaret för att kursinnehållet ska passa mig?

Jo, jag! Jag och ingen annan. Materialet finns i den form det finns, och om jag vill få ut något av kursen så är det lika bra att jag sätter igång och omvandlar det till en form som passar mig. Bara jag vet vilken den här formen är, och bara jag kan omvandla det till något som passar mig.

Den förväntan jag har på kurs-ansvarig är möjligtvis en viss öppenhet för att jag kommer att göra detta. En öppenhet att titta på olika sätt som jag bearbetar materialet på. Helst hade jag sett att jag kunnat använda detta material sen i någon form av examination, men inte heller där ligger ansvaret på examinator. Vill jag överbevisa någon att jag kan området, så är det mitt ansvar att se till att informationen kommer fram på ett sätt som mottagaren förstår.

Det var mina tankar kring mig som student. Om jag nu tar på mig lärar-mössan igen och går tillbaks till mig dagliga jobb, vad medför då detta? Ska jag bli helt blasé på allt vad lärstilar heter och bara gå efter vad jag själv tycker är bra? Det är ju ändå studenternas ansvar att omvandla det till sitt.

På den frågan är jag lite kluven. Till syvende och syst är det studenterna som har ansvar för sitt lärande, inte jag. Jag kan också göra ett bättre (vad nu det innebär) jobb och arbeta effektivare (vad nu det innebär) om jag får arbeta enligt ett system och ett tankesätt som passar mig. Samtidigt så vill jag ju att så många som möjligt utvecklas så mycket som möjligt på mina kurser. Då måste jag väl anpassa mig efter deras lärstilar?

Mitt slutgiltiga svar här för tillfället är nog ändå: Nej, det måste jag inte. Ännu viktigare är: Det kan jag inte! Allt jag kan skapa är förutsättningar för att studenterna ska kunna bygga sitt eget lärande. Att sen anpassa kursen efter de individuella lärstilarna, det är upp till varje student. Mitt jobb är att se till att kursen har en struktur så att denna individuella anpassning är möjlig (inom rimliga gränser). Mitt jobb blir också att uppmuntra till detta, och kanske att utforma uppgifter så att redovisning kan sek på ett mer indivudialliserat sätt.

Så, sammanfattningsvis: Nej, jag kan inte anpassa kursen efter allas olika lärstilar, det är upp till varje student. Det jag kan göra är att utforma kursen så att varje student kan och uppmuntras till att göra detta.


Lärblogg från kursen Mellanösterns moderna historia

Jag har nu upprättat en liten blogg som jag tänker använda för reflektion och funderingar kring kursen Mellanösterns moderna historia. Länken dit är

http://sesam-open.blogspot.com/

tisdag 19 maj 2009

Student igen

För skojs skull så sökte jag mig en sommarkurs inför sommaren. Det är i o f s inte första gången, men det är första gången på länge jag läser ett ämne som ligger långt ifrån min kärn-kompetens. Jag tänkte utnyttja det lite grand med att reflektera kring mitt eget lärande och därmed förhoppningsvis få mer idéer kring min roll som lärare.

Kursen i sig heter Mellanösterns Moderna Historia, och går på distans från Umeå Universitet. Eftersom det ligger nära till hands för mig så tänker jag använda ett par webb-baserade verktyg för att organisera och presentera olika delar av kursens innehåll.
  • Google Maps / Google Earth för att skissa upp vart saker händer någonstans
  • Timerime för att göra tidslinjer.
  • En blogg eller en wiki för att skriva upp tankar/ viktiga punkter jag vill lyfta fram. Det kommer inte att bli så mycket fakta-återskapande här, utan snarare egna funderingar och kopplingar. Däremot kommer jag självklart att ta upp de saker som behövs för att funderingarna ska bli vettiga.
  • Möjligtvis någon form av inspelningar där jag pratar/ visar vissa saker.
  • Länksamling för att samla och reflektera kring intressanta länkar som berör området
  • Den här bloggen där jag mer kommer att meta-reflektera kring mitt lär-arbete som sådant.
Länkar till de olika inläggen kommer att publiceras på den här bloggen också.