I början på året bestämde jag mig för att göra ett litet experiment på mina distanskurser. Detta experiment var inte så märkligt, utan gick helt enkelt ut på att jag varje vecka skickade ut ett mejl till alla studenterna med lite kommentarer om vad som händer i kursen, vad de bör tänka på just nu och lite allmänna uppmuntrande kommentarer. Min tanke var att detta skulle ge en större kontinuitet och känsla av kontakt med kursen.
Det är fortfarande för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men jag har fått två små indikationer på att det är något att fortsätta med.
Först så har jag fått positiva kommentarer kring det på kursutvärderingar. Det tycker jag är lovande, det innebär åtminstone att de t.ex inte upplever det som för mycket eller för påträngande (i så fall har de inte uttryckt detta).
Den andra punkten, som jag nästan tycker är mer intressant, är att många av de mejl jag får från studenter är skickade som svar på mina utskick. Oavsett ämnet i mejlet så har studenterna använt veckobrevet som kontaktmöjlighet.
Detta behöver inte innebära så mycket, förmodligen handlar det om att det är lättare att bara svara på ett mejl än att skriva ett nytt mejl, leta upp mejladress osv. Men å andra sidan så innebär det också att jag förser dem med en enkel, aktuell kontaktmöjlighet.
Orsaker och djupare funderingar kring detta kräver naturligtvis längre forskning, men jag tycker det är in intressant sidoeffekt detta att veckobrevet så ofta används som kontaktkanal tillbaks till mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar