Lärverktyg: Quizinator for Teachers, Instructors, and HomeSchoolers

Quizinator är en intressant liten gratistjänst för att designa och lagra tentamen, prov, frågesporter och liknande. Den är lite amerikansk i sin design, men verkar ändå som att den kan vara användbara oavsett vilken typ av frågor och examinationer man uppskattar.

Teacher Resources: Quizinator for Teachers, Instructors, and HomeSchoolers

Study: Seasoned profs prepare students for advanced learning — Science Blog

Nedanstående artikel handlar om att äldre, mer erfarna (och med mer akademiska meriter) universitetslärare är bättre på att förbereda sina studenter för långsiktiga akademiska studier än vad deras yngre och mindre meriterade kollegor är. Däremot så får ofta de sistnämnda bättre utvärderingar av studenterna. En av sakerna som skiljer sägs vara att de mer seniora lärarna fokuserar mer på den grundförståelse som krävs för att klara av kommande kurser, medans den andra gruppen har en tendens att fokusera mer på vad som krävs för att klara av den här kursens examination.

De implikationer jag kan se av den här artikeln är bl.a

• Studentutvärderingar är riskabla, och tenderar lätt att bli en populäritetstävling snarare än en utvärdering av hur bra en lärare är. Delvis beror detta på att studenterna efter en given kurs kan ha svårt att se vad som kommer längre fram, och därför inte förstår varför man tar upp vissa delar eller gör på ett visst sätt.
• Fokus bör ligga på grundförståelse av ämnet, inte ytliga tekniker/ verktyg. Här tror jag att man som kursansvarig får vara tydlig med varför man håller kvar sig vid dessa principer snarare än effektfulla tekniker/ verktyg. Själv undervisar jag inom olika media/ datorgrafik-ämnen, och här är frestelsen att visa "det senaste fräcka" stor. 

Study: Seasoned profs prepare students for advanced learning — Science Blog: "Highly credentialed and experienced professors are better at preparing students for long-term academic success than their less-experienced counterparts, but that ability isn’t necessarily reflected in their students’ teaching evaluations. That’s according to research by a pair of economists published in this month’s Journal of Political Economy."

Kan man få det man vill ha?

För ett tag sedan satt jag och rättade de skriftliga inlämningarna i en kurs tillsammans med en kollega. Vi hamnade då i ett litet delikat dilemma. Många av uppgifterna såg nämligen inte ut så som vi tänkt oss, utan studenterna hade missat vissa saker, fokuserade på lite fel saker osv. Frågan var då vad vi skulle kunna göra för att förhindra detta i framtiden. Problemet som jag ser det är att det ligger en liten motsättning här.

Å ena sidan vill vi att studenterna ska tänka själva och inte följa en mall slaviskt, å andra sidan har vi ofta krav på hur den skriftliga uppgiften ska se ut (mer eller mindre uttalat). Till exempel så uttryckte min kollega en viss skepticism mot att publicera t.ex vilka rubriker som ska vara med eller en exempel-uppgift, just för att vi då får in ett antal kopior.

Kanske det är så att vi måste välja här: Antingen specificerar vi väldigt tydligt, och ger ut exempel-uppgifter osv, och får exakt det vi vill ha, ELLER så ger vi inte den här tydliga kartan, utan låter istället studenten arbeta efter eget huvud och tycke.. och då kan vi inte heller vänta oss att studenterna är tankeläsare och gör så som vi tänkt oss.

Lärande och multimediaproduktion

En intressant artikel kring lärande och multimediaproduktion. Enligt författaren så finns det en viktig pedagogisk poäng med att låta studenterna göra multimediaprojekt för att presentera sina studieresultat.

Lärandet utvecklas med medieproduktion - Malmöhögskola: "FORSKNING Att arbeta med ljud och rörlig bild eller annan medieproduktion och redovisa resultatet för varandra gör att studenterna lär sig mer över tid på flera olika plan. Det menar Marie Leijon som lägger fram sin avhandling Att spåra tecken på lärande Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid.Hon disputerar den 11 juni på Lårarutbildningen."

Hemligheten bakom att inte göra!

The secret of self-control : The New Yorker: "we’re teaching ourselves how to think so that we can outsmart our desires."

I artikeln ovan så pratas det om ett numera klassiskt experiment. Ett barn placerades i ett rum, och i rummet fanns det en skål med lite godis och andra godsaker. De fick sen reda på av "experimentledaren" att de kunde antingen få lite godis nu, eller få mer godis sen om de kunde vänta i rummet själva i en kvart utan att ta från godis-skålen.

En del barn kunde vänta den utsatta tiden, medans andra barn inte klarade detta, utan tog godis från skålen innan den vuxna personen kom tillbaka.

När detta experiment sen följdes upp visade det sig att resultatet av detta experiment hade ett tydligt samband med hur det gick för barnen senare i livet. De som lyckades vänta klarade sig överlag bättre än de barn som inte kunde vänta. De sistnämnda hade också mer problem med droger, sociala problem mm, medans de väntande barnen klarade skolan bättre, hade bättre prov-resultat och läste på högre nivå.

Artikeln ovan har denna studie som utgångspunkt, men tittar sen vidare på om den här självkontrollen, att man klarar av det som kallas "fördröjd belöning" är något man kan lära sig. Experimentet visade på att det i stunden gick att lära barnen att "lura sig själva" att stå ut, genom att t.ex tänka på annat, men man vet inte om det är något som fastnade mer långsiktigt, eller om det bara var applicerbart där och då.

De hittade dock en grupp vuxna som inte klarade av att vänta som barn, men som vuxna verkade ha lärt sig att vänta på belöning.

Är detta något vi bör lägga mer fokus på? I skolan lär vi oss en mängd intellektuella färdigheter, men vi lär oss väldigt sällan självkontroll, hur vi kan lura våra hjärnor att vänta. Som lärare är jag också intresserad av det på ett yrkesmässigt plan. Hur kan jag föra det vidare till mina studenter?

Särskilt viktigt kan jag se det i ljuset av att intelligens verkar ha mindre vikt för studier och "framgång" än just hängivenhet, självkontroll och förmågan att skjuta upp en belöning.

En bra arbetsplats inte alltid så bra?

Författaren Daniel Coyle har undersökt ett antal olika ställen som får fram stora talanger världen över. Han tittade både på idrottsmän, musiker, akademiker och konstnärer, och vilka sammanhang de kommer ifrån. I sin bok "the Talent Code" sammanställde han sen sina resultat och upptäckter. Han upptäckte ett antal likheter som han dessutom kunde koppla ihop till forskning kring neurologi och dess inverkan på lärande och prestationer.

Det han hittade var att många av dessa grogrunder (det han kallar "Talent Hotbeds"), som producerade stora idrottsmän, musiker osv, inte alls var de lyxiga, stora och välutrustade platser han först hade förväntat sig. Snarare var det enkla, oattraktiva ställen, ibland till och med sjaskiga.

Neurologiskt förklaras det här kort med att vi är byggda för att spara energi. Vi är biologiskt inställda på att leta efter tillfällen att vila och bevara vår energi tills den behövs för en kris eller nödsituation. Om vi befinner oss i en lyxig, varm, ljus och ombonad plats, så skickar vi signalerna att det är tryggt och att vi kan vila. Befinner vi oss däremot i en sliten, sjaskig, kall och smutsig plats, så triggar vi signaler som gör oss mer motiverade att ta tag i vår situation.

I en artikel på Productive Flourishing beskrivs det så här:

The Perfect Workspace For Doing Your Epic Work: "So don’t despair: this combination of having a vision of something you want to create in your life, whilst slogging away in your shitty current environment is the optimal combination for accelerating learning, developing talent and doing epic work."

Inspirerande resa

På forumet Concept Art finns en väldigt inspirerande diskussionstråd som visar på vikten av hängivenhet och ansträngning. Det är en kille som för ett par år sedan började lägga upp bilder han gjorde, i syfte att få feedback och lära sig mer. Hans målsättning var att göra minst en bild per dag. De första bilderna är inget märkvärdigt, men allteftersom ser man tydligt hur han blir bättre och bättre, och till slut kan han själv börja undervisa inom tecknande.

Det jag tycker om i tråden är just att det visar på vikten av hängivenhet, och att man inte alls behöver vara född med talang för något visst för att bli bra på det, så länge det är något man brinner för.

Journey of an Absolute Rookie: Paintings and Sketches - ConceptArt.org Forums

Talang eller hårt arbete?

Under årens lopp har jag blivit mer och mer övertygad om att receptet till framgång och utveckling är ansträngning, inte talang eller medfödd förmåga. Detta gäller oavsett område, särskilt inom undervisning och utbildning. Artikeln Raising Quitters från Psychology Today tar upp det här på ett bra sätt (inkl. fler intressanta länkar att läsa). Bland annat sägs att om vi berömmer förmåga istället för ansträngning så kommer vi att styrka ett beteende som är rädd för utmaningar, eftersom man då någon gång kommer att hamna i en situation då ens förmåga inte räcker till. Om vi däremot berömmer ansträngningar, så kommer vi att styrka ett beteende där man aktivt söker upp utmaningar för att kunna anstränga sig ännu hårdare.